Att försvara demokratiska värden innebär tyvärr allt för ofta att det låter som om man försvarar samhällets avskum och deras friheter. Att värna demonstrationsfrihet just nu innebär tyvärr ofta att man tvingas försvara nazisters rätt att sprida sin dynga.
Idag kom ett nytt exempel upp. Vem känner egentligen för att försvara att sexbrottslingar ska få läsa porrtidningar i fängelset?
Man får dra sig till minnes Thomas Jeffersons kloka ord:
”a society that will trade a little liberty for a little order will lose both and deserve neither”
För någon måste ju reagera på det ständiga knaprandet på demokratin, även när det görs med goda avsikter. Det går ju inte ha en grundlag som stadgar (Regeringenformen 2 kap. 1 §) ”Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad… 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden, ” och sedan säga att den bara gäller för snälla människor, alternativt att den får inskränkas bara man har ett gott syfte.
Så, att interner kan läsa porr eller att nazister kan demonstrera, är ett pris vi får betala för demokrati. Helt enkelt därför att priset på motsatsen är betydligt högre. Jag hoppas att regeringen inte hittar ett sätt att kringgå grundlagen på den här punkten. Det skulle försvaga demokratin. Sedan får man hoppas att kriminalvården kan rehabilitera sina fångar – men det är en annan fråga, underordnad vikten av demokrati.
Krohniskt 