Vi skämmer ut Sverige

När det gäller hockey kan vi svenskar sträcka på oss. Trots enbart 9 miljoner invånare i landet är vi ändå regerande OS-mästare. Vi har producerat superstjärnor som Mats Sundin, Peter Forsberg, Nicklas Lidström, Börje Salming och Henrik Lundqvist. Vi har världens tredje bästa liga efter NHL och KHL. Vi är en av de stora hockeynationerna so, vunnit flera VM-guld.

Som en stor hockeynation har vi fått äran att stå värd för två NHL-matcher i Globen, igår och i dag. Det är naturligtvis hedrande.

Tråkigare då att vi tackar genom att i Globen ha en is som går sönder så allvarligt på olika två ställen att matchen igår fick avbrytas två gånger. Ok om det skulle hända i Italien där is används till drinkar och ishockeyn sköts av inlånade kanadensare med dubbla pass. Men Sverige?

Jag hoppas verkligen att arrangörerna till kvällens match kan fixa fram en is som håller. Annars är det nog förståeligt om NHL inte lägger fler matcher i Sverige. Låt oss hoppas att isklantarna inte skämmer ut Sverige även ikväll.

Världsmästaren i byråkrati?

I bland undrar man hur folk tänker. I värsta fall om de tänker alls. Det tycks dock Försäkringskassan ha gjort när de betalar ut 50 öre (sic) i bidrag till en person varje månad. Enligt Aftonbladet förklarar sig Försäkringskassan med:

Regler är regler. Det ska inte finnas någon lägstanivå för äldreförsörjningsstödet, så om det bara rör sig om en krona ska pengarna betalas ut.

Man får nästan hoppas att det är ett felcitat, men det verkar det inte vara.

Jag jobbade för några år sedan med ett klokt kommunalråd som brukade (seriöst) argumentera för att varje kommunal handlingsplan eller policy skulle inledas med orden:

Observera att sunt förnuft får tillämpas inom denna plan.

Det vore nog inte fel att införa den policyn för Försäkringskassan.

Karriären är över…

Peter Forsberg måste ha någon form av inofficiellt världsrekord i att få rubriken ”Karriären är över” skrivit om sig i krönikor, artiklar och inlägg. Skadeproblemen har onekligen satt sin prägel på Peter Forsbergs annars lysande karriär.

Orden ”come back” har också använt flitigt och nu ser ytterligare en ut att vara på gång. Troligen testar han lite i Elitserien för att se om det ens är någon idé att vara med på ytterligare en NHL-säsong.

Forsberg kostar till och med på sig att skämta om det hela till Sportbladet:

Har jag gjort en sex-sju comebacker tidigare kan jag väl göra en till…

Peter Forsberg är utan tvekan en av våra största hockeyspelare genom tiderna. Han var den första svensken att bli årets rookie i NHL (1995) och han är en av få legendarer i världen som vunnit både skytteligan (Art Ross Trophy) och blivit utsedd till den mest värdefulle spelaren under grundserien (Hart Trophy) under samma år (2003). Han har dessutom vunnit Stanley Cup två gånger (1996 och 2001). Det är meriter som skulle kunna göra honom värdig till och med hockeyns hall of fame. Även om det inte är givet.

Men frågan är om hans kropp verkligen håller för mer hockeyspel. Själv tycks han tro det, även om det har varit fel förut. Själv är jag skeptisk, även om jag hoppas att ha fel. Kul i alla fall för Sveriges hockeypublik om vi kan få njuta av hans spel. Som passningsläggare är Forsberg i världsklass, även utan att kunna åka skridskor ordentligt. Och som publikdragare lär han vara Elitseriens överlägset bästa spelare.

Stockholmsstart=Pittsburghseger?

Uppladdningen, med premiärmatch i Stockholm och Globen, tycks ha funkat bra för Pittsburgh Penguins. Även om första delen av säsongen var knackig har laget bara blivit bättre och bättre. I slutspelet har de varit riktigt bra och att vinna conferencefinalen med 4-0 i matcher är riktigt starkt.

Troligen väntar nu en repris av förra årets drömfinal mot Detroit, även om Chicago fortfarande definitivt har chansen att slå tillbaka i den andra matchserien.

Kommer det i så fall att gå som förra året? Detroit har en ganska intakt uppställning från förra året, ironiskt nog förstärkt med en av Pittsburgh bästa spelare i förra årets slutspel, Marian Hossa. Men förra året var det uppenbart att Pittsburgh led av ett ungt lag med liten rutin från slutspel. Efter förra årets final gäller inte det längre, dessutom har pingvinerna förstärkt truppen med en NHL-veteranen Bill Guerin och några andra spelare. Målvakten Fleury har också varit riktigt bra i detta års slutspel och såväl poängligan som målligan i slutspelet toppas av Penguins superstjärna och lagkapten Sidney Crosby. Tvåa ligger Evgeni Malkin, också Penguins.

Pittsburghs anfall är än vassare än förra året. Frågan är bara om det tränger igenom Detroits försvar och lagspel. Det är nog vad som avgöra serien. Det blir ett målfarligt Pittsburgh mot lagmaskinen Detroit. Och ligans bästa anfallare (Crosby) mot ligans bästa back (Lidström). Låt oss hoppas på en repris av förra årets final.

Go Pens go!

Det har varit en riktigt tuff serie i sju matcher mellan Pittsburgh och Washington. Men nu står till slut Pittsburgh som segrare efter att ha tagit hem rundans enda klara matchseger. De andra matcherna har varit oerhört jämna och spännande.

Pingvinerna hade tappat en av sina viktigaste spelare, backen Sergej Gonchar, i match 5 och 6. Men till den avgörande matchen var Gonchar, som en oerhört viktig komponent i Pittsburghs PP-spel, tillbaka. Det kan ha avgjort. Bilder från nattens match finns här och här.

Man kan så klart säga det om alla de fyra lag som är kvar och slåss om vinsten, men Pittsburgh har materialet för att gå hela vägen. Kanske får vi se en repris på förra årets final mot Detroit.

Go Pens go!

Valdeltagande, dokusåpa och fondsocialism

Dagens tips att läsa i morgontidningarna:

Per Gudmundssons analys av EU-valet i SvD. Gudmundsson missar att ta med faktorn av att opinionssiffrorna också påverkas av varje partis väljares egen röstbenägenhet. Vi vet att valdeltagandet bland Alliansens väljare är högre, även om det brukar anses ofint att uttrycka det så klart. Gudmundsson är iof inne på spåret när har skriver:

Inte ens mer förhärdade socialdemokrater har någon större anledning att masa sig i väg till vallokalen i år. De som är entusiastiska inför det europeiska samarbetet skräms bort av att valsedeln toppas av Marita Ulvskog. De som är fientliga till EU har ännu mindre vilja att rösta. Inte ens den som enbart önskar Ulvskog ur landet skulle få valuta för röstsedeln – hon är ju garanterad en plats ändå.

DN fortsätter att rapportera om den viktiga rättegång som tyvärr nu mer blivit en såpa. Trist för oss som hoppas på ett samhälle med en fungerande upphovsrätt.

Dagens lästips för den som vill ha ett försvar av privat äganderätt och argument mot fondsocialism finns på Brännpunkt.

————————————————————-

Kul för övrigt att ryssarna vann VM-guldet. Nu blir Kanada grymt revanschsugna i OS i Vancouver.

Kanada kör över oss…om inte

Det är inte säkert att det är de vanliga stjärnorna som avgör matchen mot Kanada ikväll. Om Tre Kronor ska vinna måste vi våga stå upp mot Kanada. Det är troligen den match vi mest hade behövt tex Douglas Murray, som är tuff och kan proppa. Vi har nu Johnny Oduya, som också kan vara riktigt tuff. Frågan är om det räcker. Kanadensarna lär också ha respekt för våra duktiga forwards som Huselius, Weinhandl och Marcus Nilsson. Några av de äldre kanadensarna kommer ihåg att Kenny Jönsson har varit kapten för NY Islanders. De har rimligen också sett Dick Tärnström som tung PP-back i Pittsburgh ihop med såväl Jagr som Lemieux.

Men vi ska utgå från att Kanada gör allt för att sätta sig i respekt. Ett SM-guld imponerar inte och vi har för dem en mer eller mindre okänd målvakt.

De äldre spelarna i laget måste visa vägen och stå upp. Inte låta Kanadensarna gruffa eller störa vår målvakt. Det var så de fick småkronorna helt ur balans i finalen i junior-VM.

Sverige visade upp ett imponerande bra defensivt lagspel mot Tjeckerna igår. Det krävs också när motståndarna heter Matin St Louis, Jason Spezza och Dany Heatly. Synd att vi inte har Heatlys och Spezzas kedjekamrat, Daniel Alfredsson i VM för övrigt.

Vägen till att vinna stavas bra lagspel och våga stå upp. Annars kör Kanada över oss.

Grodan hemsöker USA

En klassisk hockeygroda* är ju det inte finns något så svårt som att leda en hockeymatch med tre mål. Undrar vad USA tycker om det som ”groda” i dag. Vi fick se en klassisk upphämtning av Tre Kronor och en mycket bra uppvisning i lagmoral.

Nu börjar det riktiga VM.

Imorgon mot en av favoriterna, Ryssland, blir riktigt tufft. Kanske tur för oss att Ovechkin och Semin håller sig kvar i Washington och NHL-slutspelet. Men Ryssarna är vassa ändå. Synd att vi inte har Douglas Murray att proppa Alexei Morozov igen…

Men trots vändningen i dag ser inte Tre Kronor ut som en medaljfavorit, tyvärr. Vi får hoppas att Bengan har fler ess i rockärmen, gärna från NHL.

* ”Det finns nog inget svårare läge i ishockey än att leda med 3-0!” Håkan Södergren i TV3

Klart att Bengan frågar Murray

Jag skulle bli mycket förvånad om Tre kronors förbundskapten, Bengt-Åke ”Bengan” Gustafsson, snarast ringer San Josébacken Douglas Murray. Särskilt med tanke på landslagets backproblem, men främst för att vi behöver en tuff back i VM:s slutspel. Douglas Murray har respekt med sig och ger hela laget pondus.

– Jag har inte hört någonting än men självklart ställer jag upp om han ringer, säger Murray till Sportbladet.

Vem kan snarast skicka en lur till Bengan?

Liv gav Lettland poängen

Lettland är utan tvekan ett av världens tio bästa hockeyländer. Med egna lag i KHL och många spelare också i ryska KHL-lag har de många spelare som håller hög nivå och är vana vid bra motstånd. Detta kryddat med NHL-meriterade spelare ger ett starkt lag som inte ska underskattas. Blåbärsnationerna har blivit färre i VM. För inte länge sedan fanns i princip bara 5-6 lag som kunde göra upp om medaljerna.

Nu finns lag som Lettland, Schweiz och Vitryssland som inte helt kan räknas bort i medaljkampen. Även om det troliga är att medaljerna går till de traditionellt starka länderna som Sverige, Tjeckien, Kanada, USA, Finland eller Ryssland. Slovakien känns som att de tappat efter sin gyllene generation med Satan, Bondra, Palffy, även om Marian Hossa och Zdeno Chara fortfarande håller hög klass. Men de sista två är också kvar i NHL (likson Satan iof också).

Efter dagens match är i alla fall jag imponerad av Lettland. Tacklingen mot Enström var ful, men det såg inte avsiktligt ut. Det borde förmodligen ha varit utvisning, men faktiskt inte matchstraff, som kommentatorerna snabbt ropade efter.

Om vi inte hade tappat så mycket tempo i andra perioden – och släppt in Lettland i matchen – borde det ha varit tre poäng. Två poäng till Sverige och en till Lettland hade känts rättvist. Nu blev det tvärt om.

Det är ju alltid kul att se straffar… Snygg straff av Weinhandl. Johanssons ännu snyggare. Liv var riktigt svag på straffarna. Bortgjord! Liv gav Lettland den sista poängen.

Nåja, nu är snart uppmärmningen klar, så att vi får lite fart på VM. Hoppas att vi får lite fler förstärkningar. Om NY Rangers åker ut imorgon kan vi ju få Fredrik Sjöström, Markus Näslund och Henrik Lundqvist. Det skulle vara riktigt kul. Å andra sidan kan vi ju få Michael Nylander och Nicklas Bäckström om Rangers vinner och därmed slår ut Washington.

Lite fler världsspelare behöver vi för att nå medalj. Dessutom finns en klar risk efter dagens match att vi behöver lite fler backar.