Bostadspolitiken fungerar där få bor

På den pågående moderatstämman i Gävle diskuterades bostadspolitiken flitigt. Striden stod mellan dem som i grunden ville ha mer marknadsekonomi och dem som tycker att dagens system med prisregleringar inte är något problem.

Det nuvarande systemet bygger inte på fria avtal mellan den som hyr ut och den som hyr en lägenhet. I stället sätt hyrorna utifrån en prisnormerande allmännytta. Det innebär att de privata hyresvärdarna inte får ta ut högre hyror än allmännyttan. I praktiken innebär det att hyrorna håll nere, lägre än vad marknaden annars skulle vara beredd att betala. Detta får i grunden tre konsekvenser:

1: Det är inte lönsamt att bygga hyresrätter i storstäder. Investerarna kan helt enkelt inte få betalt för sin investering, därför vill de inte bygga. I de fall hyresrätter ändå byggs är det som följd av att de subventioneras antingen av skattebetalarna eller av personer som köper bostadsrätter i samma område. Det finns alltid någon som får betala när man myglar.

2: Befintliga kontrakt, som har en reglerad hyressättning, får ett värde. Egentligen är grunden för en hyresmarknad att ett kontrakt bara ska kosta pengar i form av hyra. Men eftersom det pga regleringen är ”för biligt” att bo i hyresrätt uppstår ett värde. Det är dock inte lagligt att realisera det värdet, så det måste sälja på en olaglig svart marknad. Det gör att människor som är beredda att bryta mot lagen kan tjäna hundra tusentals kronor på att göra det. Beräkningar visar att den svarta marknaden med hyreskontrakt omsätter 1,2 miljarder kronor. Detta skulle göra bostadsmarknaden till en av de absolut största olagliga marknaderna i Stockholm, i konkurrens med knark och prostitution.

3: Sverige storstäder, med Stockholm i synnerhet, har en bostadsadel. De som sitter på kontrakt är de som antingen har föräldrar som satte dem i bostadskö när de föddes, personer som myglar sig till kontrakt eller får dem via kontakter eller folk som helt enkelt bitit i det sura äpplet och slantat upp 300 000 kr för det. De som inte tillhör bostadsadeln ställs i princip utanför hyresmarknaden. Allt snack om att även fattiga ska ha råd att bo på Östermalm är bara tom retorik. Det vet också de flesta som säger så.

På moderatstämman lade Stockholms bostadsborgarråd, Kristina Alvendal, fram ett förslag som innebar att allmännyttans hyresnormerande roll skulle tas bort. I grunden ett bra förslag, även om det inte skulle lösa alla problem på marknaden. Man skulle också kunna helt skattebefria andrahandsuthyrning och ta bort hyresregleringen för andrahandsuthyrda lägenheter, nya lägenheter och nytecknade kontrakt. Bara det förstnämnda skulle kunna ge 55 000 personer någonstans att bo.

Tyvärr röstade stämman ner Alvendals förslag i en tajt omröstning. Det som var slående med den omröstningen var att de som röstade för förändringen i huvudsak kom från områden i Sverige där marknaden inte fungerar, dvs dit folk flyttar och många bor. De som röstade mot kom från ställen där det finns många tomma lägenheter. Ett resultat av att folk flyttat därifrån…

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: