Statlig skola – skit samma

Många har en romantiserad bild av hur skolan var ”förr i tiden”. Det är möjligt att den var ”bättre förr”, men det innebär inte att vi kan få tillbaka den skolan 20-30 år senare. Så mycket har hänt i omvärlden att det inte skulle vara möjligt. Troligen heller inte önskvärt.

Vissa vill lösa skolans problem med enkla alexanderhugg. Ett av dem är att om bara skolan vore statlig så skulle den bli bättre. Jag tror inte smack på detta. Skolan kommer att vara så bra som den styrs in till – vilken politisk nivå som beslutar spelar ingen större roll. Bra politiska beslut är inte beroende av vilken nivå de fattas på.

Moderaternas skolpolitiske talesman, Margareta Pålsson, skriver bra om detta på politikerbloggen.

Ett problem med att förstatliga skolan som Pålsson dock inte tar upp (troligen medvetet) är vilken enorm administrativ insats det skulle krävas för att genomföra detta i alla steg. En regering skulle få ägna många år, troligen en hel mandatperiod, åt att lösa alla övergångslösningar och nya finansieringssystem. Det skulle i varje enskild kommun finns ett antal skolor som skulle vara ”förlorare” på reformen. Det innebär i sin tur hundratals demonstrationståg av upprörda föräldrar som uppviglade av skolledningar skulle kräva att detta inte skulle genomföras. Säkert skulle demonstrationstågen dessutom bestå av 60 % borgerliga väljare.

Värdefull politisk tid skulle ägnas åt att flytta 70 miljarder i årlig finansiering från över 290 kommuner till staten. Tiden skulle få tas från den som annars skulle ha ägnats åt att utveckla skolan för att inrikta sig på kunskap till eleverna.

Jag tror inte särskilt många väljare bryr sig om vem som styr skolan – de bryr sig om ifall den är bra. Politikerna borde lyssna på detta och lägga all kraft de kan på att utveckla skolan så att eleverna lär sig mer. Skit i det andra – det kan vara en akademisk diskussion för förståsigpåare med Alexanders svärd i huggläge.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: