och Nobelpriset går till…

Inte nog med att den första rättegången i målet mot the Pirate Bay blev mer ett skådespel än en rättgång. Nu riskerar hela härket att dras om från början, när det framkommit att domaren kan misstänkas för jäv. Förvisso långt ifrån säkert att ett enskilt medlemskap i en förening verkligen utgör jäv, men det bidrar till hela historien som varandes en såpa och inte en rättegång i en immaterialrättslig fråga. Tyvärr.

Alla vet ändå att detta mål kommer att överklagas så långt det går. Tingsrättens dom är därmed ganska ointressant. Man kan fråga sig vem som egentligen har ett intresse av att dra ut på processen i all oändlighet. Vi som vill ha en ny fungerande upphovsrätt har det i alla fall inte. Troligen kommer inget politiskt att ske förrän denna såpas sista avsnitt sänts och repriserats.

Tänk om en tiondel så mycket kraft som läggs i denna rättegång i stället kunde läggas på att vara konstruktiv och komma överens. Förvisso framstår det i dag som en naiv vision, men drömmen vore väl ändå att Piratpartiet och upphovsrättsinnehavarna kunde komma överens. Det kommer så klart inte att hända, men ingen borde vilja att denna strid mellan två extrema sidor ska fortsätta. Tyvärr finns väl en del intressen som snarare vill ha strid än lösning, eftersom deras existensberättigande bygger på att det finns en konflikt.

Riksbanken borde på förhand utlova att ”Nobelpriset” i ekonomi går till den som kan utforma ett regelverk för upphovsrätten som kan accepteras brett och fungera i ett informationssamhälle. Risken är uppenbar att juridiska processer som den mot pirate bay snarare hindrar framkomsten av detta än främjar det samma.

————————————————-

En som försöker vara konstruktiv är Karl Sigfrid.

Media om detta: AB 2, SvD 2 3 4 5, DN 2 3 4 5 6Exp 2 3, SydSv 2

Annonser

3 Responses to och Nobelpriset går till…

  1. Joakim Lundblad skriver:

    Som du nämnde på fb sammanfaller förlorarna med de direkt berörda intressena i såpan, men det hade varit förödande om en sådan här rättegång hade fått tystas ned och nå samma resultat. Vad som saknas nu är drivkraft och medel för att formulera konkreta policyförslag, och sådant är det tyvärr ont om i vårt avlånga land.

    Vad vi har är istället ett slag om begrepp, ett exempel ur boken i PR-världen, som helt saknar grund i frågan om vad exempelvis upphovsrätt egentligen är och vilket syfte och funktion den bör ha/har. På samma sätt är det en strid för eller emot fildelning, men fildelning är bara ett kommunikationsmedium, inte en distinkt och per automatik brottslig handling.

    Man har varit bra på att leta fysiska liknelser och metaforer – stöld och narkotikahandel för att nämna några. Dessvärre undersöks sällan eller aldrig vad som skiljer liknelser och metaforer från det aktuella fallet, och den resulterande diskussionen blir bara ett enda febrigt tankeexperiment.

    Vad vi vet men glömt, inte låtsas om eller helt enkelt inte har en aning om:

    * Upphovsrätt är inte äganderätt
    * Information om en produkt är inte detsamma som produkten, inte ens om produkten i sin tur är information.
    * Det är rättigheten som ska skyddas, inte den ekonomiska modellen som byggts upp runt hur rättigheten hittills har tagit sig uttryck i samhället.

    Det är enormt frustrerande att se hur TPB-rättegången öppnat upp för en bredare debatt som helt motsätter sig tanken på att informationssamhället medför strukturomvandlingar, förändringar och kreativ förstörelse på samma vis som vi ser i bilindustrin idag.

    ::J

  2. Andreas Krohn skriver:

    Ett annat problem är att för många tycker att problem är någon annans problem. Att driva frågan att upphovsmännen måste få betalt, men gärna att någon annan ska betala.

    Dessutom är det illa med flytande osäkra spelregler.

    För att jämföra med tex tillverkningsindustrin: De kan leva med att energipriser är höga, men har svårare att leva med ständigt stigande energipriser. Om en investering görs på 30 år kan inte grundläggande förutsättningar för den förändras för mycket under tiden. Då vågar ingen göra kalkyler. En investeringskalkyl kräver förutsebarhet.

    Liknande problem finns inom musik-(m.fl.)branschen. Alla är nog överens om att det måste ske en förnyelse i affärsmodeller mm. Men det kommer att vara mycket svårt att göra den anpassningen innan de får de grundläggande svaren på hur förutsättningarna kommer att se ut framöver.

    Upphovsrättsinnehavarna får finna sig i att världen har förändrats. Men de förtjänar också någon form av förutsebarhet för sina intäkter. Om du ägnar ett år av ditt liv åt att skriva en bok vill du gärna veta att du kan få betalt för det arbetet när det är klart.

  3. […] goes France Jag har tidigare kallat den svenska rättegången mot the pirate bay för en dokusåpa, snarare än en rättegång. Men den svenska versionen med alla inblandade slår knappast den […]

%d bloggare gillar detta: