Vad är moderaterna rädda för?

Bra att även kd nu öppnar för en ny folkomröstning om euron. Märkligt bara att Moderaterna fortfarande fegar i frågan.

I en snabbt föränderlig omvärld är det inte ett politiskt svaghetstecken att ompröva två mandatperioder gammalt resultat i en folkomröstning. Mycket har hänt under de åtta åren. I en politisk verklighet är åtta år kanske en kort tid, men för vanliga människor eller företag som planerar en utlandsexpansion, är det en lång tid. Och det finns fortfarande en möjlighet för den som inte tycker att Sverige är redo att införa euron att rösta nej.

När Sverige folkomröstade om Euron i november 2003 fanns fortfarande en hel del osäkerhet om hur samarbetet och valutan skulle utvecklas. Euron hade inte funnit på plats i mer än knappt fem år och valutan hade inte satts på prov ordentligt. Ett bärande argument från nej-sidan i folkomröstningen år 2003 var ”vänta och se”. Frågan var hur euron skulle klara en framtida kris.

Svaret på den frågan har varit övertydligt under årets finanskris. Euron har varit en stabil valuta som upprätthållit sitt värde. Den har visat sig betydligt mer stabil än tex den svenska kronan, men också stabilare än det traditionellt starka brittiska pundet. När de internationella finansvindarna blåser till storm har marknaden valt att hålla sig fast i de stora valutorna. Mindre valutor som den svenska eller isländska kronan har fluktuerat betydligt mer och också tappat i värde.

Ett annat argument som framfördes mot euron under debatten före folkomröstningen var vikten av att ha en självständig räntepolitik. Sedan den svenska riksbanken gjordes oberoende från politisk styrning efter den förra finanskrisen på 1990-talet har dess syfte varit att hålla en stabil inflation i Sverige.

Den höga inflation vi haft under förra året var dock svår för Riksbanken att råda bot på trots flera räntehöjningar. Anledningen är att huvudorsakerna till den höga inflationen, stigande världsmarknadspriser på olja och livsmedel, knappast kan påverkas av ett tämligen litet lands centralbank. Den svenska inflationen var till stor del importerad.

I en global ekonomi kan inte ett enskilt, litet och handelsberoende land som Sverige sägas ha en helt egen ekonomisk utveckling. Vi styrs allt mer av händelser utanför våra egna gränser och utom vår egen kontroll. Det innebär att värdet av att ha en egen centralbank som bedriver en egen inflationspolitik minskar. I en global ekonomi krävs globala, eller åtminstone multilaterala lösningar.

När euroländernas finansministrar träffades för att råda bot på finanskrisen var den stora poängen att lösningarna var gemensamma. Länder utanför euroområdet konsulterades också och länderna i EU som inte hade euro genomförde samma åtgärder som euroländerna. Att varje land skulle ha en egen lösning på krisen fanns inte ens med på dagordningen.

Det svenska folket bör under nästa mandatperiod få en ny chans att rösta om Sverige ska ha euro eller inte. Att införa euron är en lång process i sig. Ett ja i en eventuell folkomröstning 2011 skulle innebära att Sverige kan ansluta sig till den europeiska växelkursmekanismen, ERM2, år 2012. Därefter väntar två år för att förbereda sig och bli godkänd som medlem i EMU. Först om sex år från i dag, den första januari 2014, kan euron införas som valuta i Sverige. Även om besluten fattas snabbt blir processen lång.

Är det något vi lärt av den senaste tidens finanskris är det att det krävs lösningar som omfattar betydligt mer än ett land. Sverige tjänar inte på att stå ensam i nästa stora internationella kris. Lösningen är snarare mer internationellt samarbete.

4 kommentarer till Vad är moderaterna rädda för?

  1. Per skriver:

    Ja, verkligen. Kan bara instämma.

  2. ER skriver:

    Det kanske handlar om att visa folket att man kan förvalta sitt uppdrag på ett förtjänstfullt sätt först, för att sedan bli återvalda – borgerliga sidan har haft ett dåligt rykte i det avseendet i folkhemmet, eller hur? Efter valet, om med lyckat resultat, kommer frågan på bordet per automatik.
    Just a Thought🙂

  3. Rolf skriver:

    KD:s ledning borde skämmas! Det torde vara svårt att finna ett politiskt parti vars ledning är så i otakt med sina väljare. Förr eller senare måste alla dessa svek straffa sig. Fö har Hägglund i alla fall inte Exportrådet med sig i sin bedömning av resultatet av att stå utanför EMU-samarbetet. De anser att Sverige tjänar många miljarder på att stå fria.

  4. Andreas Krohn skriver:

    Rolf: Var hittar du de siffrorna från Exportrådet?

%d bloggare gillar detta: