Byråkrater=välfärdens kärna

Svenskan är något viktigt på spåren i dagens ledare:

Att det även i den kommunala skolan finns stora uppstramningsbehov är knappast heller någon hemlighet. Offentliganställda lärares tidsanvändning utvärderas sällan eller aldrig trots att kostnaderna fortsätter att rinna iväg.

Mot denna bakgrund är det, för såväl kommunernas som skattebetalarnas skull, rimligt att ha en allvarlig diskussion om den nuvarande strukturen i välfärdens kärna. Det är framför allt detta som kommundebatten borde handla om.

Men perspektivet är vidare än så. Det är inte bara lärares eller läkares tid som kan effektiviseras. Hela den administrativa styrsningen av välfärdstjänsterna måste ses över.

När kommunerna försvarar sig med att 95 procent av kommunens verksamhet är ”välfärdens kärna” är detta en sanning med flera modifikationer.  I de 95 procenten räknas varenda byråkrat och kvadratmeter lokalyta in. Vi vet att träslöjdsalar ofta enbart utnyttjas ett tiotal timmar i veckan. Att många skolor har tomma klassrum som egentligen inte behövs. Tidigare rektorer som inte passade för sitt jobb får utredningsuppdrag inom utbildningsförvaltningen.

Vi vet också att i Sverige går bara hälften av skolan pengar till undervisning. Resten fastnar på vägen. Moderaterna var bra på att påpeka detta innan valet 2006.

Det privata utförare av välfärdstjänster ofta kan spara på är så kallade over-head-kostnader, eller på ren svenska byråkrati. Därmed kan de frigöra medel för såväl högre kvalitet som vinst. De kan också se till att lokaler utnyttjas mer flexibelt eller till flera olika typer av verksamheter. Inte heller tar de alltid politiskt korrekta hänsyn, som att tex avskaffa läkarsekreterare, som gör att läkare sköter sin egen administration. Hälften så snabbt som sekreteraren gjorde innan, men till dubbla lönen. I stället för att hacka på friskolor som gör vinst borde deras administration studeras och fungera som exempel på best practise.

Problemet inom den offentliga sektorn är att besparingar inte ses som goda. Begreppet nedskärningar har bitit sig fast så hårt att till och med avvecklandet av ett klassrum som inte behövs, eller nedläggningen av en skola där det knappt finns elever kallas för nedskärning. Att effektivisera produktion av varor och tjänster är det som leder till ökad välfärd, inte minskad. Del av problemet är att offentlig verksamhet inte mäts i faktiska resultat, utan i kvasimått som tex ”antal vuxna per elev i skolan”. Den typen av mått skulle kunna påvisa att en skola med 15 vaktmästare är den bästa.

Så visst går det att spara i ”välfärdens kärna” utan att det drabbar någon medborgare eller ger sämre samhällsservice. Åtminstone så länge vi räknar in allt vi kan hitta i ”välfärdens kärna”.

—————————————

Mer på samma tema

Uppdatering: bra ledare av SvD om detta.

Annonser

2 Responses to Byråkrater=välfärdens kärna

  1. […] Det är bra att debatten om kommunerna och deras pengar fortsätter. Jag har berört det tidigare och uppmanat finansministern att hålla kommunerna […]

%d bloggare gillar detta: