Mer kärnkraft – mindre kolkraft

oktober 30, 2009

Kanske kan vi snart få ett slut på det 30 år långa traumat vad gäller svensk kärnkraftspolitik. När Vattenfall planerar att bygga ett nytt kärnkraftverk i Sverige kan vi få en riktig diskussion som bygger på fakta och miljökonsekvenser. Vad är bra att bygga och vad ska vi satsa på?

Sverige har de senaste åren lagt ner två kärnkraftsreaktorer (Barsebäck) samtidigt som det statliga företaget Vattenfall allt mer expanderat sin energiproduktion via kolkraftverk. Det svenska bidraget till energiproduktionen har trots allt gått bakåt, rent tekniskt – och mot högre utsläpp av CO2.

Låt oss nu hoppas att miljörörelsen inte reagerar med ett ryggmärgsmässigt motstånd, utan faktiskt kan tänka nytt.  Kärnkraft är trots allt betydligt bättre än kolkraft, även om det än så länge inte finns något miljömässigt neutralt sätt att få fram energi.

 

 


Opinioner hit och dit

oktober 28, 2009

Man kanske borde ha köpt aktier i ett opinionsinstitut?

Det blir snart förvirrande att följa alla svenska opinionsmätningar. Det finns en rad olika institut och alla tycks de visa olika saker, fast också ungefär samma sak.

Det som alltid genererar nyheter är hur det egentligen går i politiken. I dag får vi reda på att det är jämt mellan blocken. De rödgröna går bakåt, fast egentligen har de bara gått tillbaka till hur det såg ut för någon vecka sedan. Mona Sahlin vill dock visa med statistik att folket inte gillar Fredrik Reinfeldts politik.

På samma dag visar två mätningar att regeringspartierna går framåt, fast väljarna inte gillar regeringen politik. Det går så klart inte ihop.

Sanningen ligger i att det är väldigt jämt i svensk politik. Opinionerna är också högst preliminära. Väljare vet att de kommer att bestämma sig först när det drar ihop sig till val. De vet att de inte får all information att stödja sitt beslut på förrän om knappt ett år.

Därför är det egentligen meningslöst att reagera på några procentenheters förflyttningar mellan blocken. Det kan bero på mätmetoder eller vilken dag man frågar på. Eller träffa en tillfällig händelse eller skandal som väljarna glömmer veckan därpå.

I dag inleder Mona Sahlin och Socialdemokraterna sin kongress. Väljarna hoppas så klart på tydliga besked om hur alternativen i svensk politik ser ut inför valet 2010. Efter (s)-kongressen kan Mona Sahlin mycket tydligare formera sitt lag och sin politik.

För det är först när politiken blir tydlig för alla väljare som opinionsmätningarna kommer att bli riktigt intressanta.


Din nota för (s): 4680 kr

oktober 27, 2009

Jag har i en tidigare bloggpost räknat ut hur mycket de rödgröna partierna planerar att höja skatten på riksnivå: 3407 kronor per person och år.

För oss som bor i Stockholms kommun dök i dag en ytterligare potentiell nota upp, på 1 273 kronor per person och år. De rödgröna har presenterat sin budget. Från de cirka 818 tusen Stockholmarna vill de rödgröna lägga beslag på ytterligare 1 041 700 000 kronor. En miljard hit eller dit kan det kanske kännas som, lite abstrakt. Men summerar man det rödgröna skattehöjarlöftet på riksplan och i kommunen blir slutnotan konkret: 4 680 kronor per Stockholmare. Har du de pengarna skramlande någonstans?

Visst kommer detta att slå olika, en person med ett jobb bör förbereda sig på dubbla notan och en vanlig tvåbarnsfamilj bör i alla fall reservera runt 20 000 kronor för att råd med ett skifte av majoritet i såväl Stockholm som landet.

Vill man kan man så klart räkna ut notan för hela mandatperioden de rödgröna aspirerar på att sitta: cirka 20 000 kronor per person eller runt 80 000 kronor för nämnda barnfamilj.

Skattehöjningar i Landstinget är ännu inte inräknade.


Wetterberg går bakåt

oktober 27, 2009

Gunnar Wetterbergs förslag om att göra alla nordiska länder till ett är förvisso intressant och en tankeställare. Men det är också ett hopplöst omodernt tänkande och helt orealistiskt att någon politiker skulle lägga kraft på.

Det intressanta är egentligen perspektivet på Norden, där Wetterberg skriver:

De fem nordiska länderna har drygt 25 miljoner invånare. De nordiska ländernas BNP uppgick 2006 till 1 224 601 miljoner dollar, vilket skulle ha gjort Norden till världens tionde största ekonomi, strax efter Kanada och Spanien men rejält före Brasilien och Ryssland.

Det är nationalstater som Sverige eller Danmark som är det omoderna. I dag  utgör regioner basen för Europa. Landsgränser blir allt mindre viktiga. Alla är medborgare i EU. Utom Norge och Island då.

Häri ligger också möjligheten att stärka Norden. Bara Sverige, Finland och Danmark är med i EU. Genom att Norge och Island valt att ställa sig utanför tappar vi nordisk makt inom EU. Alla länder är heller inte med i varken EMU eller NATO. Vi nordbor verkar lite fega när det kommer till samarbete.

Att tro att befolkningarna i Norden skulle ge upp sin nationella suveränitet för ett pappersprojekt som Norden är faktiskt bara löjligt. Men hur de nordiska länderna kan samarbeta bättre är viktigt. Låt oss hoppas att Island går med i EU så att norrmännen också vågar detta. Sedan kan Sverige och Danmark införa euro. Då skulle vi få en betydande styrka och enighet i Norden.


Dagens citat – statlig opinionsbildning

oktober 23, 2009

Men statliga företag ska inte ägna sig åt opinionsbildning. Folket, politiker och medier ska ha synpunkter på staten. Inte tvärtom.

Henrik von Sydow, riksdagsledamot (m) (till Resumé)

Grunden för en demokrati är att folket styr staten, inte tvärt om. I Sverige har vi en allt växande grad av skattefinansierade kampanjer. I klartext är det ju människor som betalar pengar (via skatten) för att få veta att de tycker fel (via staten). Bra att von Sydow protesterar mot detta.

Det finns ytterligare en dimension i detta. När opinionsbildningen tas över av statliga myndigheter kan de som verkligen borde opinionsbilda ta ett kliv tillbaka. En minister som vill påverka i en fråga har börjat göra det genom att ge pengar till en myndighet i stället för att själv diskutera med väljarna. Det är i sig också ett hot mot demokratin, eftersom avståndet mellan väljare och politiker  ökar.

Politiker ska helt enkelt inte gömma sig bakom statliga myndigheter (eller företag).


Att ta debatten med Sd

oktober 21, 2009

Sverigedemokraternas utspel mot muslimer i veckan har onekligen väckt debatt.

De flesta är överens om att Sverigedemokraterna ska bekämpas, men meningarna går isär om hur. Själv skrev jag om det strax innan veckans debatt briserade. Erkännas ska, att detta inte är lätt, hur man än vrider och vänder på det finns utvägar för Sd att hitta ingångar.

I dag har jag läst två kloka inlägg på temat, från Sanna Rayman och Ulf Bjereld. Båda pekar på att de etablerade partierna måste ta detta på allvar.

Men jag tycker också att en intressant tråd som genast uppstår är all spelteori. Som Bjereld pekar på i sitt inlägg säger Maria Wetterstrand att:

Om vi blir större än de andra är det logiskt att Centerpartiet och Folkpartiet öppnar upp för att bedriva samtal med oss.

Uttalanden som Wetterstrands är mumma för Sd:s strateger. Att alla sätter igång och gör strategier för hur de ska agera OM Sverigedemokraterna blir vågmästare sänder naturligtvis signalen att de också TROR att det är sannolikt att Sverigedemokraterna kommer in.

Det tycker inte jag att man ska vara säker på – och framför allt inte utgå ifrån. Piratpartiet har fallit från över sju procent i valet till Europaparlamentet för mindre än ett halvår sedan till att nu föra en tynande tillvaro runt knappt mätbara nivåer.

En förutsättning för att Piratpartiet ska bli intressanta är att deras frågor är på tapeten. Samma sak gäller för enfrågepartiet Sverigedemokraterna. Ju mer uppmärksamhet de får, desto större chans att komma nå väljare. Lyckas de dessutom slå in kilar i befintliga politiska block blir de intressanta av det skälet.

Därför ska Fredrik Reinfeldt fortsätta att svara att han söker mandat för en borgerlig regering och Mona Sahlin att hon söker mandat för en rödgrön. Och de kan sluta misstänkliggöra varandra för att vilja ha med Sverigedemokraterna. Varför i hela fridens namn skulle de vilja ha det? De skulle ju i så fall kunna fixa det redan nu, i jobbet med valmanifest och annat. Det låter naturligtvis lika löjligt som det är.


Det ologiska vaccinet

oktober 21, 2009

Man kan förstå att vaccin har en viss uppförsbacke. För att slippa få svininfluensa ska man spruta in just svininfluensa i armen.

Dessutom ger vaccin biverkningar som självklart är en följd av att det man sprutar in i kroppen inte är nyttigt. På kort sikt i alla fall. På längre sikt är tanken att det ska bygga upp immunförsvaret så att man inte drabbas av svininfluensa.

Vaccin är ungefär som att säga till någon att skaffa en förkylning så slipper du bli förkyld. Ät en tablett så slipper du få ont i huvudet om en timme.

Ekvationen är förvisso enkel: om du kommer att få svininfluensa: vaccinera dig. Kommer du inte att få det: vaccinera dig inte. Problemet är ju att du inte vet svaret på frågan.

—————————–

Detta är inte tänkt att vägleda någon i valet mellan att vaccinera sig eller inte. Bara en allmän PR-reflektion över vaccin som företeelse.

Här finns information från Smittskyddsinstitutet om svininfluensan.