Dagens gåta: lägenhetspriser

Vad borde en en lägenhet kosta? När stiger respektive sjunker priset på en lägenhet? Hur ser det ut framöver, är det rätt läge att köpa eller sälja?

Frågorna går inte att svara exakt på, det finns för många faktorer som påverkar för att ge enkla svar. Tidningarna älskar att rapportera om priser upp eller ner. Men det finns många risker i att följa vad som skrivs och agera utifrån det.

En enkel invändning är att marknaden inte alls ser lika ut, sett över heöa landet. I vissa delar av landet sker en ständig avfolkning, där blir utbudet (av tomma bostäder) hela tiden större och efterfrågan minskar. Där finns en övergripande fallande pristrend.

I Stockholms län finns en omvänd trend. Efter 1995 har befolkningen i länet ökat med cirka 15 procent, samtidigt som antalet bostäder endast ökat hälften så snabbt. Om utvecklingen av antalet bostäder skulle ha varit densamma som utvecklingen av befolkningen hade regionen byggt ytterligare cirka 50 000 fler lägenheter. Det finns således en allt stigande bostadsbrist, vilket leder till en underliggande prispress uppåt.

Räntan har så klart också en avgörande effekt på priserna, eftersom den i hög grad påverkar boendekostnaden. Men här spelar också psykologi stor roll. Det är ju inte bara dagens ränta som är intressant för en köpare av en bostad, det är också intressant vad räntan blir framöver. Det senare vet vi inte, men kan spekulera om. Därför blir denna faktor en osäkerhet som också tydligt påverkas av vad media skriver. Vi kan inte vänta oss att lägenhetsköpare ska kunna göra ränteprognoser själva. Därför har media en viktig och ansvarskrävanade roll här. En oförsiktig krigsrubrik kan leda till att tusentals människor fattar fel beslut i mångmiljonklassen. Vad folk tror om räntan kan vara lika avgörande som de verkliga prognoserna.

Även politiska förutsättningar påverkar boendekalkylen. Hur ser fastighetsskatten ut i framtiden? Kan avdragsmöjligheten för ränta ändras eller kommer det nya skatteregler för reavinster? Allt detta påverkar framtida lägenhetspriser.

Börsen påverkar också. Om börsindex stiger har detta en tendens att trycka upp bopriserna. Pengar som tjänas på börsen investeras kanske i lägenhetsköp, dvs utbudet av pengar ökar.

Nivån på arbetslöshet har också en viktig betydelse. Om folk tror att de riskerar sitt jobb är de inte särskilt benägna att köpa ny bostad. Det ger lägre efterfrågan, vilket ger lägre priser. En stabil arbetsmarknad gör fol mer benägna att fatta långsiktiga beslut.

På lokal nivå finns så klart ännu fler faktorer som påverkar, som vilka områden som är inne och ute. Eller var nya vägar eller kollektivtrafik byggs.

Det finns ännu fler faktorer att räkna upp om man vill, till och med vädret. Poängen är att det är oerhört svårt att på ett seriöst sätt förutse allt som påverkar kostnaden för lägenheter och hus. Man ska alltid ta tvärsäkra uttalande med en rejäl nypa salt. Man ska mer lyssna på dem som låter lite otydliga och resonerande.

Tyvärr ger inte det samma mediarubriker.

2 kommentarer till Dagens gåta: lägenhetspriser

  1. Pjotor skriver:

    Det här undrar jag över?

    Hur kan det komma sig att under 2000 talet har bostadspriserna ökat med 150% och inflationen under den tiden har varit låg men när löntagarna vill ha någon % extra så skriks det om att inflationen riskerar att ta fart. Ta oljepriset. Så fort bensinen blir dyrare ser man det i inflationsprognoser men så är det inte när priserna på bostäder tar fart. Varför är det på detta viset?

  2. Andreas Krohn skriver:

    Pjotor: Det finns en rad förklaringar som var och en kräver ganska mycket text för att reda ut. Men generellt har väl inte bostadspriserna ökat med 150%? Den siffran har jag inte sett någonstans. Men bostadspriser ingår i inflationsberäkningarna. Priserna på bostäder var en del av motiveringen för Riksbanken att hålla räntan uppe för bara något år sedan.

%d bloggare gillar detta: