Den skandal och det mediadrev som Wanja Lundby-Wedin har utsatts för hade fällt nästan vem som helst. Man kan därför ställa sig frågan: varför klarar sig just Wanja L-W? Kan det vara för att ingen egentligen vill att hon avgår? För vilka aktörer finns som är berörda och hur ställer de sig?
Wanja L-W själv: Vill uppenbart behålla uppdraget till varje pris. Även om det skadar LO.
Svenskt Näringsliv, som suttit i AMF-styrelsen med Wanja: Vill gärna ha en försvagad fackordförande som motståndare. Dessutom innebär Wanjas avgång att fler i AMF:s styrelse sätts under granskning.
Alliansen: Normalt en fiende. Men nu vill de knappast förlora sin bästa valarbetare. Så länge Wanja sitter kvar försvagas Alliansens nemesis: sossarna.
Övriga LO: Uppenbart vill medlemmarna att hon avgår. Men det ska mycket till för att komma en kniv i ryggen från någon av Wanjas närmaste. Den personen skulle få rejält med skit från de andra i LO-ledningen.
Borgerliga ledarsidor: Knappast. Hon ger dem stoff att skriva om.
Aftonbladets ledarsida: Önskar kanske att Wanja avgår, men kan knappast kräva det eftersom LO äger tidningen.
Sossarna: Både Mona Sahlin och Ibrahim Baylan förstår att skandalerna skvätter rejält på sossarna. De vill säkert att Wanja avgår, men kan inte kräva det offentligt eftersom Wanja sitter i sossarnas verkställande utskott. Det ska mycket till för att yxan ska komma därifrån, även om det inte är otänkbart att det är det slutliga resultatet.
Övriga sossar: En del har varit tydliga, men inte i någon stor omfattning. De inser att de också sätter sitt eget parti i problem, alldeles särskilt om kraven på avgång inte resulterar i verklighet.
Mediadrevet: Säger aldrig nej till saftiga köttben. Men de klarade inte avsättandet själva den här gången. De måste upbringa stöd från fler.
Så frågan är vem som bryter från mönstret först. Vem vill att hon avgår? Blir det Fredrik Reinfeldt som till slut säger något? Eller Mona Sahlin? Eller kommer till slut ändå avgörandet inifrån LO? Historien kommer att fortgå så länge Lundby-Wedin sitter kvar.
Krohniskt 
Vilket patetisk spel for galleriet att Wanja avgar fran en styrelse dar hon deltagit i fyra moten per ar och tydligen sovit.
Tror parti och LO ledning att det finns nagon som inte genomskadar detta enkla trix att forsoka fa medlemmarna att tro att nagonting gjorts.
Det ar ingen skillnad alla sitter kvar pa sina hogavlonade poster som dom misskoter och medlemmarna betalar kalaset. Mona tror att nagon skall tycka att hon ar hanlingskraftig nar alla vet vilken menols nolla hon ar och hon ar ocksa den som orsakat opponionsraset men sin inkompetens och enfaldiga dagispladder.Hon borde avga fore Wanja
Intressant analys. Synd bara att hon inte har tillräcklig självinsikt och inse vad som är bäst för LO och hennes parti. Men som sagt, det gynnar nog Alliansen att hon är kvar.
Spelar inte så stor roll vad hon gör nu. Under två veckors tid har socialdemokraterna med mona och baylan i spetsen talat sig varma för henne. Väljarna fattar nog att sossarnas senaste utspel mot wanja bara handlar om att minimera skadan, inte att eliten inom den s.k. arbetarrörelsen ändrat inställning: ”Vi i toppen är girigbukar men vi ser helst att det inte kommer ut”. Nå, nu har det kommit ut och det enda som skulle kunna mildra skadan är att både wanja och mona avskedas och hela rörelsen gör en äkta pudel.
Makt korrumperar och kommer till slut att bli rörelsens fall.
Med den typen av argumentation kan man i stort sett motivera vad som helst.
Jag tycker inte att den håller så långt.
Vad som däremot är märkligt är varför dessa två damer blir granskade på det här sättet.
Vad jag anser motiverar en hårdgranskning är de beslut de varit med och tagit och hur det rimmar med arbetarrörelsens evt kvarvarande värderingar, vad toppskiktet anbelangar.
T ex ratificeringen av Lissabonfördraget som grundlagsfäster en nyliberal politik som underordnar fackliga OCH medborgerliga OCH mänskliga fri- och rättigheter under marknadshänsyn oavsett om dessa är förenliga med de förra eller inte.
Samt även sitta och medge höga ersättningar och bonusar utan att sätta stopp för dylika avtal.
Vad som är än mer märkligt är varför inte hårdgranskningen är mer jämnt fördelad. För bara en politisk kvart sen satt Carl Bildt med 11 miljoner i aktieinnehav i företag som tillverkar klusterbomber – för vilket han blev KU-utfrågad och även beträffande hans aktieinnehav i Vostok Nafta som till 90 % utgjordes av intressen i Gazprom – samtidigt som han är sveriges utrikesminister – att inte DET orsakade hans fall är ju i perspektiv av ovanstående damers Toblerone och styrelsearvodesdebacle i media helt och fullständigt obegripligt.
Och det visar ju på att en skärpning av hårdgranskningen så att den blir jämnare fördelad över den politiska skalan är i allra högsta grad påkallad.
Den politiska debatten och den allmänna opinionsbildningen har en sån slagsida att demokratin för länge sedan kantrat.