Vem kunde tro det?

Jag kan inte låta bli att tycka att DN:s rubrik ”Sex dagligen ökar chans att bli gravid” (på startsidan) är rätt kul. Statistikerna kan knappast klia sig särskilt länge i huvudet över det sambandet…

Artikeln i sig handlar iof om att mer frekvent sex ger bättre spermier. Men rubriken var roligare.

Snackisar i Almedalen

Med sådär 8 000 personer på plats och 1 000 registrerade seminarier är så klart en av årets snackisar i Almedalen hur det kunde bli så stort. Och hur alla seminarier ska kunna fyllas med folk. De 1000 seminarierna exkluderar dessutom ett otal större och mindre mingel som inte finns med i det officiella programmet. Helt klart kommer en del Almedalsrookies att upptäcka hur lätt det är att plöja ner en halv miljon för att 14 redan frälsta personer ska få föga förvånande budskap.

För att lyckas i Almedalen måste du sticka ut, ha en bra lokal, ett bra ämne och lite kontakter.

En annan snackis kom från Stockholms Handelskammares och Resumés Pratbar. Är det så att de rödgröna snickrar på ett nytt pensionssystem? Politikerbloggen, Gunnar Axén och Svenskan tillhör de som spekulerar. Fler som skriver om Pratbaren: makthavare.se 1 och 2, Zaida Catalan, Viggo Cavling, Helsingborgs Dagblad, Jennie, Resumé och arvidfalk.

Ikväll i Pratbaren finns bland andra Magnus Andersson, ordförande för CUF, i panelen. Om jag känner Magnus rätt kommer han inte klara ens 10 minuter framför en publik på 200 personer utan att säga något kontroversiellt. I panelen finns också Eva Nypelius, Kommunstyrelens ordförande, Gotland och Martin Ådahl, chef för tankesmedjan FORES. Kl. 20.00 ikväll i Kårhuset, direkt bakom Almedalsscenen.

En annan snackis i Almedalen är att Prime PR har lyckats hitta en riktigt bra trädgård för sitt traditionella Rosévinsmingel. Helt klart en av de bästa trädgårdarna i Visby. Bara att gratulera Prime till detta.

Vad som så klart också kommer att påverka veckan är att Sverige från och med onsdag blir ordförande i EU. Men en hel del av mediabevakningen kommer ändå att ske från Gotland. Vi kan vänta oss betydligt fler utspel än vi sett hittills.

Bilden av verkligheten

Inom PR brukar sägas att bilden av verkligheten är betydligt viktigare än verkligheten själv. Väljare avgör val utifrån sin bild av vad som händer, inte det exakta sakförhållandet. Det finns därför en betydande poäng för den som vill vinna val att investera tid i bilden av sig själv.

När den rödgröna oppositionen nu turnerar i tåg byggs just en bild. Några nya politiska förslag är inte att vänta. Tvärt om kommer samma besked som vanligt: det kommer senare.

Men de tar ändå udden av en kritik som finns mot dem. Att de inte skulle kunna regera tillsammans. Genom att visa upp sig på massa gemensamma bilder förmedlar de en bild av att vara eniga. Men alla vet egentligen att gemensamma politiska ståndpunkter kommer fram med hjälp av fotoblixtar. Det som krävs är hårt arbete, komprimisser och partiinterna tuffa diskussioner. Ohly är fortfarande mot EU. Miljöpartiet vill fortfarande höja bensinskatten långt mer än de andra. Sossarna vill ha euro, men kan inte driva frågan. De säger förvisso att de är överens om att höja skatterna. Men inte hur mycket.

Tågresan har sitt uppenbara syfte: att förmedla bilden av enighet. Oavsett hur sant detta är.

Skattesystemet är en röra

Svenskt Näringslivs skattekommission presenterar i dag ett förslag till nytt skattesystem och en revision av beskattningen på framför allt företagande. Huvudslutsatserna finns på SvD Brännpunkt. Kommissionen föreslår också en sänkning av den maximala marginalskatten till 40 procent.

För ungefär ett halvår tittade jag närmare på hur man skulle kunna förändra inkomstskatten i Sverige. Bland annat skissade jag på ovanstående förslag om en minskad marginalskatt.

En huvudslutsats för alla som går igenom det svenska skattesystemet är att det är väldigt spretigt och svåröverblickbart. Alldeles oavsett vad man tycker om nivåer eller fördelningspolitik borde det finnas en politisk ambition för alla politiker att göra systemet enklare. Dagens system är ett lappverk av social ingenjörskonst. Dessutom konstruerat av flera olika ingenjörer med olika politisk vilja.

———————————-

Tidigare inlägg: Om skattesystemet användes i det sociala livet.

Spel för galleriet

Irans väktarråd meddelar att det inte blir något nyval i Iran. Någon förvånad att en diktatur inte vill riskera sin egen existens? Självklart var det bara ett spel för galleriet att låta utreda valet.

Iran har i stället börjat hota omvärlden att inte lägga sig i. I danska Berlingske Tidende skriver Irans ambassadör att:

– Islamiska republiken Iran håller ett skarpt öga på olika länders attityder till den aktuella utvecklingen i Teheran och kommer utan tvekan att klargöra sin ställning gentemot ansvarslösa och uppviglande kommentarer från regeringar i andra länder. De som uttalar sig ansvarslöst och som piskar upp stämningen kommer att få en minnesbeta.

Frågan är vad som händer nu, kommer regimen att lyckas tysta sina kritiker. Eller falla? Frågan är också vad vi då får i stället. Det är inte så enkelt som att skurkar står mot hjältar. Iran är ett komplicerat land med en religiös övermakt som också bidrar till att det inte är folkvilja som gäller.

Men demonstrationerna och debatten är ändå ett sundhetstecken. Omvärldens ögon riktas mot ett land som ligger långt ifrån demokrati. Det som till slut fäller diktaturer är en kombination av omvärldens tryck och den egna befolkningens vilja till frihet.

Varför stoppar Reinfeldt euron?

Stödet för att införa euro som valuta i Sverige har stadigt stärkts de senaste åren. Nu är opinionen jämn mellan krona och euro.

Att vänsterblocket vill backa in i EU, eller möjligen inte vara med alls, vet vi. Det är bara synd att det egentligen inte finns ett offensivare politiskt alternativ.

Det ska bli intressant att se vad Moderaternas analys av EU-parlamentsvalet kommer fram till. Vi vet att ja-partierna gjorde ett stort framgångsval. Vi vet att många moderatväljare gick till Folkpartiet, som hade ett betydligt mer EU-positivt budskap än Moderaterna. En möjlig slutsats kunde ju vara att Moderaterna borde ta en högre profil i EU-frågorna och särskilt eurofrågan. Utlys en ny folkomröstning om euron!

En ny folkomröstning handlar inte om att köra över folket. Den handlar om att ge dem en chans att ändra uppfattning. Varför vill Alliansen förvägra oss den rätten?

Att kriga med sans

Det är egentligen ingen tvekan om att Irans regim skulle kunna slå ner det iranska folkets protester med våld. Regimen skulle nog i sina mörka stunder vilja, men det hålls tillbaka. Våld är ett trubbigt vapen, även för en diktatur.

Att hålla ett land tätt på information är inte möjligt. Trots ambitiösa försök till censur har omvärlden god koll på vad som händer i Iran. Allt får vi inte veta, men tillräckligt mycket för att regimen inte ska kunna bete sig hur som helst.

Det som är viktigt, för att hålla uppe trycket på ett demokratiskt Iran, är att vi bryr oss. Omvärldens tryck och mediala rapportering är det som hindrar Irans regim från att bli allt för brutala.

Trycket måste finnas och komma på internationell nivå. EU och demokratiska länder måste kräva demokrati och yttrandefrihet i Iran. Västvärlden måste visa sitt stöd för den opposition som kräver rättvisa och demokrati.

Det ligger nu ett tungt ansvar på västvärldens demokratier att stå upp för rättvisa. Utan omvärldens stöd kommer regimen till slut att matta ut oppositionen.

Det iranska folkets hopp står inte bara till dem själva. Utan till att vi inte tröttnar.

Politisk ironi på hög nivå

Det är sällan jag numera förvånas över politiska argument i välkända frågor. Men jag får ändå erkänna att argumentet från det Liberala kvinnoförbundet för kvoterad föräldraförsäkring får mig att höja ögonbrynen en aning. Enligt SvD säger de att:

Modellen har ”fungerat framgångsrikt i vårt nordiska grannland Island”

Rimligen är de just nu ganska ensamma om att framhålla Island som gott exempel inom ekonomisk politik…

Att det finns delar av Folkpartiet som vill ägna sin politiska kraft åt att tillrättalägga livet för folk som ”beter sig fel” är dock tyvärr inte en nyhet.

Piratpartiet som sophög?

Vi har sett förr hur politiker som av olika skäl inte längre får plats i sitt parti går till missnöjespartier. Såväl Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ som Junilistan har alla värvat personer som mer eller mindre kastats ut från sitt gamla parti. Nu verkar samma sak hända för Piratpartiet, om än i Tyskland.

Frågan är hur smart det är av partiledaren Falkvinge att välkomna detta. Till DN säger han:

– Jag tycker det är jättekul att parlamentariker väljer att flytta över till piratpartiet när deras partier inte lever upp till deras ideal.

Det finns en klar risk för att han för äta upp detta. Att förknippas med dårar är ingen bra egenskap för ett parti som aspirerar på seriösa parlamentsplatser. Ett parti som välkomnar alla att komma till dem, oavsett vilka de är, riskerar att bli en sophög.

Tänkvärt om Saabnigsägg

Ekonomijournalisten Olle Rossander skriver tänkvärt om Saab och Koenigsegg på Second opinion.

Sista ordet om affären är dock inte sagt. Till slut måste det så klart avslöjas vilka de riktiga finansiärerna bakom köpet är. Till dess kommer rubrikerna att lyda att det är Koenigsegg som köper Saab.